Milano

Den här artikeln handlar om staden. För provinsen, se Milano (provins). För andra betydelser, se Milano (olika betydelser).
Milano
Kommun 22
Milan.Proper.Wikipedia.Image.png
Flag of Milan.svg
Flagga
CoA Città di Milano.svg
Vapen
Officiellt namn: Comune di Milano
Land Italien Italien
Region Lombardiet
Provins Milano (MI)
Angränsande
kommuner
Assago, Baranzate, Arese, Bresso, Buccinasco, Cesano Boscone, Cologno Monzese, Corsico, Cormano, Cusago, Novate Milanese, Opera, Pero, Peschiera Borromeo, Rho, Rozzano, San Donato Milanese, Segrate, Sesto San Giovanni, Settimo Milanese, Trezzano sul Naviglio, Vimodrone
Höjdläge 120 m ö.h.
Koordinater 45°28′01″N 09°11′24″Ö / 45.46694°N 9.19000°Ö / 45.46694; 9.19000
Yta 181,68 km²[1]
Folkmängd 1 378 689 (2018)[2]
Befolkningstäthet 7 589 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 20100, 20121–20162
Riktnummer 02
ISTAT-kod 015146
Geonames 6542283
Skyddspatron Ambrosius av Milano
Folknamn milaneser
Milanos läge i Italien
Red pog.svg
Milanos läge i Italien
Milanos läge i Milano
Milanos läge i Milano
Webbplats: www.comune.milano.it

Milano är en stad och kommun i regionen Lombardiet i norra Italien. Milano är huvudort i storstadsregionen Milano innan 31 december 2014 provinsen Milano och huvudstad i regionen. Milano är Italiens näst största stad och är centrum för ett storstadsområde som räknas till Europas största. Här finns en av världens främsta operascener, Teatro alla Scala eller "La Scala".

Historia

Huvudartikel: Milanos historia

Enligt gammal tradition skall Milano ha grundlagts av kelterna omkring 600 f.Kr. Staden kallades av romarna Mediolanum och var insubrernas huvudstad, tills den 222 f.Kr. intogs av romarna. Under kejsartiden blev den Italiens andra stad och ett vetenskapernas hem, men led fruktansvärt under folkvandringarnas stormar. 452 blev den erövrad och plundrad av Attila, 490 intagen av Teoderik den store och 539 ödelagd av burgunder och goter. 569 besattes den av langobarderna och införlivades jämte deras rike 774 med Karl den stores välde. Flera av dennes efterföljare lät som kungar av Italien kröna sig i Milano eller Pavia med den i Monza förvarade järnkronan.

Medeltiden

Efter Otto I:s kröning 962 hörde Milano med kungariket Italien till det tysk-romerska riket och styrdes genom kejserliga ståthållare. Under 1100-talet gjorde Milano som huvud för det lombardiska statsförbundet och guelfernas parti ofta uppror mot kejsarna, men blev flera gånger hårt tuktat, i synnerhet av Fredrik Barbarossa 1158 och 1162, vid vilket sistnämnda tillfälle alla borgare måste lämna staden, som förstördes. Efter det lombardiska statsförbundets seger i slaget vid Legnano 1176 blev Milano genom fördraget i Konstanz 1183 en fri stad, som dock erkände kejsaren som länsherre.

Partistriderna mellan guelfer, anförda av familjen della Torre, och ghibelliner, med familjen Visconti i spetsen, störde stadens lugn, så att den inte erhöll någon fast författning. Emellertid hade huset Visconti med kejsarnas hjälp utvidgat stadens och sin egen makt över flera av Lombardiets mest blomstrande städer, och 1395 blev Milano huvudstad i det då upprättade hertigdömet Milano under Gian Galeazzo Visconti, som köpte hertigvärdigheten av kejsar Wenzel. Då huset Visconti utslocknade på manssidan 1447 med Filippo Maria, valdes dennes måg Francesco I Sforza till hertig av Milano. 1499 erövrade Ludvig XII av Frankrike Milano, på vilket han gjorde anspråk som ättling av släkten Visconti på kvinnosidan, men han förlorade det under kriget mot den så kallade heliga ligan 1512. Frans I erövrade det på nytt 1515, men miste det åter 1521.

familjen Sforza utslocknade 1535 med hertig Francesco II Sforza, gav kejsar Karl V hertigdömet som ledigt rikslän åt sin son Filip, varefter det var förenat med Spanien, tills det genom freden i Utrecht 1713 och freden i Rastatt 1714 lades till österrikiska monarkin. Det bildade därefter tillsammans med hertigdömet Mantua det österrikiska Lombardiet. Genom freden i Wien[förtydliga] 1735 och fördraget i Worms[3][4] 1743 lades delar därav till Sardinien.

Från 1797 till 1859

Efter det att Napoleon I 1796–1797 erövrat norra Italien blev Milano 1797 huvudstad i Cisalpinska republiken, 1802 i Italienska republiken och 1805 i kungariket Italien. Vid dettas upplösning 1814 fick Sardinien sina forna andelar (8 260 km²) tillbaka och Österrike det övriga (21 585 km²) av det forna hertigdömet Milano, som förenades med det nybildade kungariket Lombardiet-Venetien.

Under åren närmast före 1848 var Milano huvudsätet för den nationella agitationen mot Österrike, och 18-23 mars 1848 pågick där blodiga gatustrider, som slutade med att de österrikiska trupperna under Josef Radetzky nödgades lämna staden. Redan 6 augusti måste den dock, övergiven av piemonteserna, öppna portarna för Radetzky. Konfiskering av de emigrerades egendom, en mängd avrättningar och odrägliga skattebördor gjorde österrikarna ännu mer förhatliga; dock undertrycktes lätt det av Giuseppe Mazzini förberedda upproret 6 februari 1853.

Efter slaget vid Magenta 4 juni 1859 lämnade den österrikiska besättningen staden, i vilken 8 juni Napoleon III och kung Viktor Emanuel höll sitt intåg. I fredspreliminärerna i Villafranca 12 juli 1859 avträddes Milano jämte det övriga Lombardiet till Napoleon, som omedelbart därefter lämnade det till Sardinien.

1900-tal och nutid

År 1919 grundade Mussolini sin fascistiska rörelse i Milano och härifrån startades Mussolinis marsch till Rom. Under andra världskriget bombades staden svårt av de allierade och amerikanska trupper intog staden 1945. Då hade motståndsrörelsen tagit över kontrollen av staden och avrättat Mussolini och andra fascistledare.

Milano på 1960-talet

Efter andra världskriget följde en ekonomisk boom från 1950-talet och framåt med stor inflyttning till Milano. Staden återuppbyggdes och fick nya landmärken som Pirelliskyskrapan.

I slutet av 1960-talet och under 1970-talet startade en våg av gatuvåld, politisk terrorism och strejker, bland annat Bombdådet på Piazza Fontana 1969.

Under 1990-talet briserade Tangentopoli, en stor politisk skandal med många lokala politiker och affärsmän inblandade. Milano drabbades också av en finanskris och ekonomin genomgick en omfattande omstrukturering, bland annat lades industrier som Alfa Romeo i Arese ned.

2015 arrangerades världsutställningen Expo 2015 i Milano.

Klimat

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Milano:[5]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 4,6 8,2 13,2 17,5 21,9 26,1 28,9 27,7 24,3 17,8 10,2 5,4
 Lägsta medeltemp. −1,9 0,1 3,3 7,0 11,2 15,0 17,3 16,7 13,5 8,4 3,6 −0,9
 Nederbörd 64 63 82 82 97 65 68 93 69 100 101 60
 Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
64
 
5
-2
 
 
63
 
8
0
 
 
82
 
13
3
 
 
82
 
18
7
 
 
97
 
22
11
 
 
65
 
26
15
 
 
68
 
29
17
 
 
93
 
28
17
 
 
69
 
24
14
 
 
100
 
18
8
 
 
101
 
10
4
 
 
60
 
5
-1

Stadsbild

Stadsdelen Porta Nuova sedd från Milanodomens tak.
Stadsdelen Porta Nuova sedd från Milanodomens tak.

Milano har sedan 1990-talet förnyat bebyggelsen i områdena Porta Nuova och CityLife.

Ekonomi

Milano är centrum för många internationella företag och här återfinns 45 % av Lombardiets näringsliv. Här finns flera stora medieföretag: reklam- och mediabyråer, tidningar och telekommunikationsbolag: Rai, Mediaset, Telecom Italia och Sky Italia. Italienkontor för bland annat Google och Yahoo! återfinns i staden. Milano är även ett internationellt centrum för modeindustrin med över 12 000 företag med stora modehus som Giorgio Armani, Dolce & Gabbana, Prada, Gianni Versace och Valentino. Här finns också mer traditionell verkstadsindustri som Alfa Romeo och Pirelli.

Milanobörsen vid Piazza Affari.

Milanobörsen (Borsa Italiana) är Italiens börs för handel med värdepapper som aktier. Den kallas ofta, t.ex. i dagspressen, för Piazza Affari efter det torg där den ligger. I Milano utkommer den största italienska affärsdagstidningen, Il Sole 24 Ore.

Kända företag från Milano

Kommunikationer

Flygplatser

Kollektivtrafik

Arkitektur och platser

Ett urval av kyrkor

Milanos katedral
  • Duomo (katedralen)
  • Sant'Alessandro
  • Basilica di Sant'Ambrogio
  • Santa Maria delle Grazie
  • San Babila
  • San Bernardino alle Ossa
  • Basilica di Sant'Eustorgio
  • Basilica di San Lorenzo
  • San Marco
  • Santuario di Santa Maria dei Miracoli
  • Santa Maria del Carmine
  • Basilica di San Nazaro Maggiore
  • Santa Maria presso San Satiro
  • San Sebastiano
  • San Simpliciano
  • Santo Stefano Maggiore

Berömda monument

  • Alessandro Manzoni på Piazza San Fedele
  • Colonne di San Lorenzo
  • Disc of Pomodoro
  • Fontana del Piermarini på Piazza Fontana
  • Mazzinis monument på Piazza della Repubblica
  • Monumento Cinque Giornate
  • Napoleon som Mars fredsskaparen av Antonio CanovaBreragalleriet
  • Statua di Oldrado da Trasseno del Palazzo della Ragione
  • San Carlo Borromeo på Piazza Borromeo
  • Leonardo's monument på Piazza della Scala
  • Archi di Porta Nuova
  • Leonardo da Vinci's Horse Statue på Hippodrome
  • "The Needle and the Yarn" på Piazza Cadorna

Övrig arkitektur

Kultur

Milano är ett av världens viktigaste centrum för opera, med den berömda operan La Scala.

Museer och utställningar

  • Breragalleriet (Pinacoteca di Brera)
  • Pinacoteca Ambrosiana
  • Galleria d'Arte Moderna
  • Triennale di Milano
  • Castello Sforzesco
  • Museo Egizio
  • Museo Poldi Pezzoli
  • Museo della Preistoria e Protostoria
  • Museo d’Arte Antica
  • Palazzo Reale
  • Museo Teatro alla Scala
  • Padiglione di Arte Contemporanea
  • Museo di Storia Naturale
  • Museo della Scienza e della Tecnica "Leonardo da Vinci"
  • Galleria Vinciana
  • Museo Bagatti Valsecchi
  • Museo degli Strumenti Musicali
  • Museo delle Arti Decorative
  • Museo Archeologico
  • Museo di Milano
  • Museo di Storia Contemporanea
  • Museo del Risorgimento

Teatrar

  • Teatro alla Scala
  • Arcimboldi
  • Piccolo teatro
  • Teatro Lirico
  • Teatro Carcano
  • CRT - Teatro dell'Arte
  • Manzoni
  • Ventaglio Nazionale
  • Nuovo
  • Nuovo Piccolo Teatro
  • Piccolo Teatro di Milano
  • San Babila
  • Smeraldo
  • Ciak
  • Della 14a
  • Filodrammatici
  • Litta
  • Olmetto
  • Out Off
  • L'Elfo
  • Porta Romana
  • Franco Parenti
  • Teatro Studio
  • Verdi

Universitet

  • Università degli Studi di Milano, UNIMI
  • Politecnico di Milano
  • Università Statale
  • Università Statale Milano-Bicocca
  • Università Cattolica del Sacro Cuore
  • Università Commerciale Luigi Bocconi
  • Scuola Superiore di Direzione Aziendale - Bocconi
  • Università I.U.L.M.
  • Università C.Cattaneo L.I.U.C.
  • Università Vita-Salute San Raffaele
  • L.U.C. Beato Angelico
  • Accademia delle Belle Arti di Brera
  • Conservatorio Superiore "G. Verdi" di Milano
  • Istituto Europeo di Design
  • I.S.E.F.
  • Istituto Marangoni

Radiostation

Radiostationen Discoradio sänder från Milano.

Idrott

Idrottsligt är staden bland annat känd för de framgångsrika fotbollslagen AC Milan och Inter som tillhör de mest framgångsrika lagen i Italien och Europa. Milano är den enda staden i Europa med två lag som vunnit Champions League. Milano har stått som värd för VM i fotboll 1934 och 1990 och EM 1980. I staden återfinns en av Europas största fotbollsarenor, Giuseppe Meazza med plats för 80 000 åskådare.

Milano är också hemort för ett av Italiens mest framgångsrika basketlag, Olimpia Milano

Kända personer från Milano

Angränsande kommuner

Källor

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Milano, 1904–1926.

Noter

  1. ^ ”Territorial features, Total area (Engelska)”. Istituto Nazionale di Statistica. 2019. http://dati.istat.it/. Läst 18 mars 2020. 
  2. ^ ”Statistiche demografiche ISTAT”. demo.istat.it. 2018. Arkiverad från originalet den 14 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180114115045/http://demo.istat.it/bilmens2018gen/index.html. Läst 18 mars 2020. 
  3. ^ Turistinformation - Milano[död länk]
  4. ^ Milano i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  5. ^ ”Vädret i Milano”. ResVäder. https://www.resvader.com/Milano/per-manad/. 

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Milano.
    Bilder & media
  • Milano guiden
  • Via Montenapoleone Milano Shopping District
  • Foton med Beskrivning på engelska
v  r
Kommuner i storstadsregionen Milano
Abbiategrasso · Albairate · Arconate · Arese · Arluno · Assago · Baranzate · Bareggio · Basiano · Basiglio · Bellinzago Lombardo · Bernate Ticino · Besate · Binasco · Boffalora sopra Ticino · Bollate · Bresso · Bubbiano · Buccinasco · Buscate · Bussero · Busto Garolfo · Calvignasco · Cambiago · Canegrate · Carpiano · Carugate · Casarile · Casorezzo · Cassano d'Adda · Cassina de' Pecchi · Cassinetta di Lugagnano · Castano Primo · Cernusco sul Naviglio · Cerro Maggiore · Cerro al Lambro · Cesano Boscone · Cesate · Cinisello Balsamo · Cisliano · Cologno Monzese · Colturano · Corbetta · Cormano · Cornaredo · Corsico · Cuggiono · Cusago · Cusano Milanino · Dairago · Dresano · Gaggiano · Garbagnate Milanese · Gessate · Gorgonzola · Grezzago · Gudo Visconti · Inveruno · Inzago · Lacchiarella · Lainate · Legnano · Liscate · Locate di Triulzi · Magenta · Magnago · Marcallo con Casone · Masate · Mediglia · Melegnano · Melzo · Mesero · Milano · Morimondo · Motta Visconti · Nerviano · Nosate · Novate Milanese · Noviglio · Opera · Ossona · Ozzero · Paderno Dugnano · Pantigliate · Parabiago · Paullo · Pero · Peschiera Borromeo · Pessano con Bornago · Pieve Emanuele · Pioltello · Pogliano Milanese · Pozzo d'Adda · Pozzuolo Martesana · Pregnana Milanese · Rescaldina · Rho · Robecchetto con Induno · Robecco sul Naviglio · Rodano · Rosate · Rozzano · San Colombano al Lambro · San Donato Milanese · San Giorgio su Legnano · San Giuliano Milanese · San Vittore Olona · San Zenone al Lambro · Santo Stefano Ticino · Sedriano · Segrate · Senago · Sesto San Giovanni · Settala · Settimo Milanese · Solaro · Trezzano Rosa · Trezzano sul Naviglio · Trezzo sull'Adda · Tribiano · Truccazzano · Turbigo · Vanzaghello · Vanzago · Vaprio d'Adda · Vermezzo con Zelo · Vernate · Vignate · Villa Cortese · Vimodrone · Vittuone · Vizzolo Predabissi · Zibido San Giacomo
Map Province of Milano.svg
v  r
Huvudstäder i Italiens provinser
Nordvästra Italien
Piemonte
Aostadalen
Ligurien
Lombardiet
Bergamo · Brescia · Como · Cremona · Lecco · Lodi · Mantua · Milano · Monza · Pavia · Sondrio · Varese
Nordöstra Italien
Trentino-Alto Adige
Veneto
Friuli-Venezia Giulia
Emilia-Romagna
Centrala Italien
Toscana
Marche
Umbrien
Lazio
Södra Italien
Abruzzo
Molise
Kampanien
Apulien
Basilicata
Kalabrien
Insulära regioner
Sicilien
Sardinien
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 157818740LCCN: n80060867ISNI: 0000 0004 1756 2173GND: 4037100-1LibrisXL: ljx0ztb44nvpvmx Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 026392763BNF: cb11864886n (data)HDS: 006598NDL: 00629314NKC: ge130016CiNii: DA00518472